fortsättning på novellen
Han slog mig en gång till men denna gången föll jag ner mot golvet. Det kalla golvet kylde skönt på min värkande kropp. Varje kväll bad jag till gud att hjälpa oss och hjälpa pappa. I 3 år var jag måltavlan för min pappas slag tills en dag då han kastade ut mig. I blöta kläder och fullt med sår kröp jag upp mot muren för att skydda mig mot den kalla vinden. Det kom ett par emot mig och jag försökte undvika att titta på dom.
- Hur är det? sa mannen
- Va? sa jag
- Ja är du okej? Borde du inte gå in? Du kommer ju frysa ihjäl i denna kylan. Sa mannen
- Jag har ingenstans att gå tvingade jag fram.
Paret tittade på varandra och tog upp en telefon och slog ett nummer. Efter en stund såg jag att en polis bil rullade in till kanten. De frågade var jag bodde. Linnégatan sa jag. Okej sa han och öppnade bakdörren på hans stora bil. Jag får be dig att följa med till stationen sa polisen
Kommentarer
Trackback
